5kilokärlek

Lilla K, ni vet lilltjejen på snart 3 år som förgyller mig med goa kommentarer, är inne i en period då precis allt och alla ska dömmas.

Det är jättekul, oftast. Det är döpinsamt när hon kommenterar personer som sitter precis bredvid oss. Jag har börjat undvika att sätta henne bredvid någon på bussen för jag vet, med säkerhet, att hon kommer att syna personen uppifrån och ner och sen berätta för mig vad som är konstigt med den personen.
Jag står hela tiden beredd med ett ämne att ta upp så fort hon börjar syna personen. Allt för att avbryta hennes research...


Men som sagt, oftast är det ganska roligt när hon kommer med sina funderingar. Igår på bussen klev en tjej med linne på. (Vi sitter oftast längst fram för att kunna se ut bra). Tjejen har en tatuering på övre ryggen.

Lilla K: Titta!!! Hon har fjärilar... Vad har du?

Och så ville hon se min rygg. Som om alla hade något fint på ryggen ;)


När vi ändå var i stan och myste och åt banan vid den stora hästen på Kungstorget (vår nya tradition vid fint väder) så passade jag på att hämta ut knapparna till våra dynor. Jag visade knapparna för henne.

Lilla K: Dem var fina. Jättefina. Sååå vackra var dem...



Sen tog vi bussen hem och det nyaste nu är att ifrågasätta allt som busschauffören gör. Varför han stannar, varför han kör, varför han trycker på en knapp osv osv. Trafikljusen är världens hit.

Hon: Varför stannar han?
Jag: För att det är rött ljus.
Hon: Får man inte köra på rött ljus?
Jag: Nej.
Hon: Får man köra på grönt ljus?
Jag: Ja.
Hon: Får man inte köra på rött ljus?
Jag: Nej.
Hon: Får man köra på gult ljus?
Hag: Man får göra det, men man ska helst stanna om man kan.
Hon: Men får man köra på gult ljus?
Jag: Om man inte hinner stanna så får man köra.
Hon: Får man köra när det är grönt?
Jag: Ja.
Hon: Får man köra på gult ljus?
Jag: Ja.

Så kan det låta i ungefär 20 minuter.

När vi hoppade av bussen sa hon "Vad duktig han var på att köra hem oss!"