Mardröm var verklighet

Tio i fem imorse vaknade jag av en duns och det värsta illvrålet. Jag som brukar drömma mardrömmar och vakna hoppades ju på detta även inatt.

Men det var ingen mardröm, skriket fortsatte när jag hade vaknat. Jag for upp ur sängen och hittade Milton på golvet nedanför sängen :'(

Han måste ha vaknat eller krupit i sömnen och ramlat ner. Han låg på rygg med huvudet mot sängen så han måste ju ha slagit en volt.

Jag vågade först inte ta upp honom, dels för nacken men också för att kolla hela kroppen. Han låg konstigt med ett ben men det var antagligen för att han spände sig.

När jag tog upp honom slutade han gråta direkt och slappnade av så det var ingen fara med honom.

Men vilken mardröm att vakna av det vrålet. Och det är första gången han ramlar ner från något. Varken soffa/säng/vagn har han ramlat ner från, så mammahjärtat fick sig en skräckupplevelse!

Daniel berömde min snabba reaktionsförmåga. Han vaknade av samma duns och skrik men när han öppnade ögonen var jag redan nere hos Milton ;)

Nu är vi vakna och glada! I alla fall sålänge vi inte tittar ut och ser ruskvädret! :)


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0