Vilken natt!
Natten var ingen rolig historia :(
Jag bar över Milton till oss vid 2. Ganska snart efter började han gråta. Han gick inte att trösta alls utan blev bara mer och mer ledsen. Skrek hysteriskt och var stundtals riktigt riktigt arg. Samtidigt blundade han nästan hela tiden så han ville sova men kunde inte.
När han varit helt förstörd i en timme började mina tårar rinna också, jag kände mig helt maktlös. Jag hade provat allt.
Daniel kom upp och tog över och efter ett tag, när Milton hade lugnat sig, kom de in och la sig i sängen. Milton somnade inte direkt men slappnade av mer och mer. Men under ca en halvtimme låg han och snyftade så som man gör när man varit väldigt ledsen.
Vi somnade om alla och varken jag eller Milton märkte alls av när Daniel gick upp.
Vid kl 8 vaknade vi och det är ingen jätteglad kille jag har här på golvet. Han är inte ledsen alltså, men inte heller pratig och glad. Han känns dämpad och är säkert trött.
Jag tänkte att vi kanske tar den där rundan in till stan idag som inte blev av igår!
Jag tror att vi gör det faktiskt :)
Det skulle vara mycket roligare om vi hade sällskap, men alla andra njuter ju av att hela familjen är ledig på helgen. Bara jag som sitter hemma och har en hårt arbetande man ;)
Ha en bra dag i solen!
