Gårdagen i bilder

Efter att ha packat en liten matsäck åkte vi igår vid 13-tiden ut till båten i tron om att vi skulle vara där i kanske 3 timmar... Det blev aningens längre tid än så...

Daniel skulle polera vidare på båten så jag kände att jag gärna ville vara uppe på båten och fixa med något där. Men tidigare försök att komma upp på båten har gett negativt reaultat så igår ställde sig Daniel på stegen bakom mig för att hjälpa mig.
Magen var ivägen och hela jag har blivit så svag så när jag stod och kämpade skulle Daniel hjälpa till på traven och fällde därför ner rorkulten (pinnen man styr båten med). Med en jädrans smäll rakt på min näsa... Det knäckte till i hela huvudet och tårarna bara sprutade medan jag både hade ont och skrattade till. Kändes lustigt men gud vad ont det gjorde, och rädd blev jag... Inte direkt förberedd på en smäll i ansiktet så...
Gubben på båten bredvid såg det och sa bara "det blir en blåtira det där".
Jag trodde ju att den var både bruten och att jag blödde näsblod...

Jag gav upp mitt försök att komma upp, det får vänta tills min mage är borta. Så jag klättrade ner och Daniel satte en flaska med kall mjölk på min näsa. Den var hel och ren  (förutom runnen mascara) men så öm jag är. Idag är jag öm både på näsa och nedanför ögat lite...

Medan Daniel polerade båten så polerade jag nere vid vattenlinjen som är det ända jag når från marken... Men det blev ett bra resultat...

Det ni ska titta på är alltså den vita linjen mellan de blå fälten...





Daniel polerar (eller vaxar, minns inte) akterspegeln



Daniel vaxar båten



Det var en otroligt fin dag igår med. Graderna låg ju på över 20 och solen sken genom en tunn dimma. På kvällen blev det lite kyligare. För visst var vi kvar till kvällen :P Daniel ville passa på att vaxa båten medan vädret var fint och tiden fanns där...




Man får ju passa på att fota mig och magen nu också för man vet aldrig vilket foto som blir det sista :)








Vi som skulle grilla kyckling och göra potatisgratäng på kvällen var alldeles för hungriga och trötta. 6,5 timmes jobb på båten känns i kroppen. Och fikat vi hade packat ner var inte tillräckligt för alla dem timmarna, så vi åkte och köpte kebabrulle/kebabtallrik på vägen hem och satte oss uppe på Ramberget och åt och tittade på solnedgången...


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0