Så blev det min tur ändå...

Hoppet fanns där länge, men nu är jag också liggande.
Två av mina kollegor har haft över en veckas sängliggande i influensan och hela denna veckan har vi haft max 7 barn hos oss per dag. Jag som stundtals varit enda ordinarie personal har varit glad att jag hållt mig frisk.

Igårkväll kände jag hur led efter led och muskel efter muskler började ömma. Natten var bra och även morgonen men när jag lämnade Milton på dagis kände jag mig lite sämre. När jag skulle gå av bussen vid jobb gjorde det rätt ont i knäna. Som en gammal tant kände jag mig :P

Sen blev jag bara sämre och började frysa och det gjorde ont i hela kroppen. Och då vi var tre personal på sex barn så kände jag att jag med gott samvete kunde åka hem.
Nu ligger jag i soffan och fryser och har somnat till ibland. Fan om det är influensan. Den verkar ta ganska hårt och vara segdragen detta året.

Imorgon är alla våra barn sjukanmälda/lediga så då kan jag med ännu godare samvete stanna hemma om det behövs. Eller åka dit och göra småfix. Men som det ser ut just nu stannar jag soffan och ser tv, halvsover och käkar choklad ;)

Bjuder på denna söting :)


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0