Helgen
Nu är helgen över och det är måndag igen.
Vi åkte till Daniels föräldrar i lördagskväll trots att Mille var febrig. Dem bor ganska nära och vi känner ju dem så det är bara att gå och lägga sig med Mille om det behövs.
Vi skulle vara där halv fem, och trots vår tidsoptimism och att vi är småbarnfamilj var vi ganska nöjda när vi svängde in på deras uppfart ;) Märk att det var 10 grader varmt så sent på dagen den 19 november. Förra året såg det som sagt ut såhär redan den 9 november.
Han satt dock i min alternativt Daniels famn nästan hela kvällen. Febern gick upp och ner i takt med att alvedonen verkade och slutade verka. Han var ganska hängig men vid gott mod.
Under en pigg stund visade han nya färdigheter såsom att stå upp och leka med leksaker på fotpallen :)
I pappas famn
En kul sak som vi också lärde honom i lördags var det är med indianrop eller vad det heter. Han gjorde ljus medan jag "slog" på hans läppar med fingret :) Urgulligt lät det och vi filmade det också, men tyvärr får jag inte in filmen så jag kan ej visa den.
När vi åkte hem så började han spy som en kalv i bilen. Så typiskt, vi har max 10 minuters bilresa hem men ändå hann han spy nera hela sig och stolen, så stolen står här uppe nu och ska bli tvättad. Vi får använda babyskyddet sålänge.
Natten till söndag var okej, men när vi vaknade på morgonen hade han fortfarande över 39 grader i temp. Jag skulle ju iväg med vänner till Rörö och var så tveksam om jag ville åka iväg. Daniel skulle ju isåfall sitta här hemma med två barn, varav det ena febrigt och gnälligt. Men till sist bestämde jag mig för att åka iväg, jag hade ju sett fram emot att åka iväg.
Det var första gången jag var ifrån Mille så länge. Jag var borta i 6 timmar. Inte det att jag inte velat det innan, det har bara inte uppkommit någon situation då jag behövt åka iväg. Men det var jättekul ute på Rörö, vad vi gjorde där får jag visa på foto på en annan gång.
Det var givetvis skönt att bara kunna tänka på sig själv och inte lyssna och titta efter Mille. Men det var kul att komma hem till honom igen :)
Och det var ju tur att jag åkte för febern hade gått ner när jag kom hem och han hade sovit mycket och varit ganska glad resten av tiden :)
Vi åkte till Daniels föräldrar i lördagskväll trots att Mille var febrig. Dem bor ganska nära och vi känner ju dem så det är bara att gå och lägga sig med Mille om det behövs.
Vi skulle vara där halv fem, och trots vår tidsoptimism och att vi är småbarnfamilj var vi ganska nöjda när vi svängde in på deras uppfart ;) Märk att det var 10 grader varmt så sent på dagen den 19 november. Förra året såg det som sagt ut såhär redan den 9 november.
Han satt dock i min alternativt Daniels famn nästan hela kvällen. Febern gick upp och ner i takt med att alvedonen verkade och slutade verka. Han var ganska hängig men vid gott mod.
Under en pigg stund visade han nya färdigheter såsom att stå upp och leka med leksaker på fotpallen :)
I pappas famn
En kul sak som vi också lärde honom i lördags var det är med indianrop eller vad det heter. Han gjorde ljus medan jag "slog" på hans läppar med fingret :) Urgulligt lät det och vi filmade det också, men tyvärr får jag inte in filmen så jag kan ej visa den.
När vi åkte hem så började han spy som en kalv i bilen. Så typiskt, vi har max 10 minuters bilresa hem men ändå hann han spy nera hela sig och stolen, så stolen står här uppe nu och ska bli tvättad. Vi får använda babyskyddet sålänge.
Natten till söndag var okej, men när vi vaknade på morgonen hade han fortfarande över 39 grader i temp. Jag skulle ju iväg med vänner till Rörö och var så tveksam om jag ville åka iväg. Daniel skulle ju isåfall sitta här hemma med två barn, varav det ena febrigt och gnälligt. Men till sist bestämde jag mig för att åka iväg, jag hade ju sett fram emot att åka iväg.
Det var första gången jag var ifrån Mille så länge. Jag var borta i 6 timmar. Inte det att jag inte velat det innan, det har bara inte uppkommit någon situation då jag behövt åka iväg. Men det var jättekul ute på Rörö, vad vi gjorde där får jag visa på foto på en annan gång.
Det var givetvis skönt att bara kunna tänka på sig själv och inte lyssna och titta efter Mille. Men det var kul att komma hem till honom igen :)
Och det var ju tur att jag åkte för febern hade gått ner när jag kom hem och han hade sovit mycket och varit ganska glad resten av tiden :)
Kommentarer
Trackback
